Del 9

Matilda

Jag stänger dörren efter mig och sätter mig på den stora sängen. Jag är helt borta av all lycka! Jag sitter på kvar en stund och försöker få tillbaka fötterna på jorden igen, sedan kollar jag på klockan. 0.42 visar den. Ja, det är väl dags att sova kanske. Måste stiga upp klockan 8.00 imorgon för att hinna göra mig i ordning inför mötet. Jag byter om till pyjamas och går in i det stora badrummet för att borsta tänderna och sminka av mig. Sedan lägger jag mig under täcket och försöker sova. Det går inge vidare. Jag vrider och vänder på mig och försöker att inte tänka för mycket men hjärnan vägrar sluta arbeta. När de röda siffrorna på klockan visar 1.30 ger jag upp och sätter mig upp i sängen. Jag sätter fötterna på marken och reser mig upp. Sedan går jag fram till dörren, öppnar och stänger den väldigt tyst och smyger ner för trappan. När jag väl står nedanför den vet jag inte riktigt vart jag ska ta vägen. Bill har ju inte visat vart sitt rum ligger än. Men jag kan ju alltid leta. Jag börjar gå längs den långa korridoren och öppnar alla dörrar jag inte öppnat innan idag. Efter tre dörrar hittar jag Toms sovrum. Han ligger och snarkar högt. Jag stänger dörren försiktigt och öppnar istället den som finns mittemot och kikar in. Där inne ligger världens sötaste och finaste kille. Jag ler lite för mig själv och går in och stänger dörren bakom mig. Jag går fram till sängen, lyfter på täcket och kryper ner bredvid Bill. Han rycker till lite och vänder sig om.
-Lugn, det är bara jag. Jag kunde inte sova, säger jag och kollar på honom. Först ser han mig inte i det mörka rummet. Han ser helt förvirrad ut. Sedan nickar han.
-Kom här då, säger han och vänder sig mot mig med öppna armar. Jag lägger mig i hans famn och drar in hans goda doft. Han kysser mig på håret och smeker min kind några gånger, sedan sluter han ögonen igen. Jag sluter även mina ögon när jag känner hur trött jag är. Jag somnar på tre sekunder...

Tom

Jag vaknar av väckarklockans eviga pipande. Usch, jag hatar väckarklockor! Jag drämmer till den hårt och den går i golvet med en hög duns. Men den slutar inte ringa. Jag suckar och sätter mig upp. Jag tar upp klockan, klickar på avstängningsknappen och ställer klockan på nattduksbordet. Jag stiger upp ur sängen och går in i badrummet för att duscha. När jag kommer ut i rummet igen tar jag fram ett par stora jeans, en svart stickad tröja och det svarta pannbandet till håret. När jag är klar för dagen går jag ut i köket. Anna sitter på en stol vid matbordet och kollar på mig. 
-Godmorgon, säger hon med ett leende på läpparna.
-Godmorgon, svarar jag och går fram och kysser henne. Jag stoppar ner två bröd i rosten och tar fram smör och pålägg till mig och Anna.
-Vart är Bill och Matilda förresten? jag kollar på Anna som rycker på axlarna. -Vet inte, dom sover väl, säger hon och kollar sig omkring.
-Matilda är nog och gör sig i ordning, det tar ganska lång tid för henne på morgonen, säger hon sedan och flinar mot mig. Jag rynkar på ögonbrynen. Det var inte likt Bill att inte vakna i tid. I och för sig så hade vi två och en halv timme på oss att göra oss i ordning men han brukade alltid stiga upp tidigare. Jag bestämmer mig för att gå och kolla hans rum.
-Jag kommer strax, säger jag till Anna och går mot Bills rum. Jag knackar försiktigt på dörren.
-Bill? Är du vaken? Inget svar. Jag öppnar dörren och kollar in. Där ligger Bill med armarna om Matilda. Jag ler lite för mig själv. Det var längesen jag såg Bill tillsammans med en tjej. Sedan går jag fram till sängen. -Upp och hoppa era sömntutor! säger jag och ruskar om Bill lite.
-Va? Huh? Åh. Tom. Godmorgon, säger han och kollar sömnigt på mig. Jag kan knappt hålla mig för skratt. Han ser så himla förvirrad ut.
-Kom och ät frukost nu, säger jag och går ut från rummet. Jag går ut till köket igen. Anna har ställt sig lutandes mot diskbänken och väntar på mig.
-Nå? Hittade du dom? frågar hon och kollar på mig. Jag går fram och lutar mig mot henne.
-Jodå, jag hittade dom bägge två inne hos Bill. Jag är rädd att vi inte är det ända paret här längre, säger jag och kysser henne. Jag får plötsligt en känsla av att någon tittar på oss och jag kollar ut genom fönstret. Där, i buskarna ser jag en svart, rund sak som är riktad mot oss. Jag slutar kyssa Anna och kollar bara på föremålet.
-Vad är det? frågar Anna och kollar lite hon med.
-FAN! säger jag högt och drar bort Anna från fönstret när jag märket vad det är som finns utanför fönstret.
-Smygfotograf, mumlar jag till Anna just som Bill och Matilda kommer in i rummet...

Fortsättning följer...